Mjöläventyret börjar plus första brödförsöket

Jag lider av en liten skrivarsvacka. Det finns en massa tankar i mitt huvud, men tycker att det inte finns något det är värt att skriva om riktigt. Jag kan berätta dock att jag har börjar mitt mjöläventyr. För den oinvigde betyder detta att jag vill ta reda på den viktigaste ingrediensen i bröd; dvs mjölet. Jag tycker att det finns en stor lucka i mitt kunnande om mjöl, hur det produceras och vad krävs för bra mjöl etc. Luckan är stor, men har börjar en målmedveten färd mot mera kunnande.  Här i veckan har jag hittat tre böcker som jag läser här lite samtidigt. Få se vart det tar mig.

Det här mjöläventyret som jag påbörjat har också väckt ett intresse för brödets historia i Finland. Boken som heter Ruis (råg på finska) talar just mycket om detta. Jag hittade också en kortfilm, som berättar om det finska brödets historia. Filmen är gjord 1962 och heter "Tarina leivän historiasta". Filmen är tyvärr bara på finska... Enjoy! Jag rekommenderar filmen verkligen!

Den här veckan har jag också gjort mitt första testbröd med "grundreceptet" som vi fick på brödkursen av Sebastien. Jag kallar brödet för ett fast bröd med vete och råg. How inventive :D

Ett fast bröd med vete och råg

2 bröd

750 g fint ekologiskt vetemjöl

550 g fullkornsvetemjöl

200 g rågmjöl

700 g vatten

2 dl surdeg, matad med vetemjöl

45 g grovt havssalt

Min degkrater - första gången hemma

Någon minut senare

Jag alltså bara blandade in mjölet i vätskan. Degen blev jätte fast faktiskt, satte först bara 500 g vatten, men märkte snart att degen aldrig kan ta fast på allt mjöl jag hade på bordet så jag tillsatt 200 g. Degen blev trots det jätte fast. Det kan du se här:

Degen är klar för autolys

 Efter autolysen såg degen exakt likadan ut. Degen fortsatte att vara rätt hård. Jag kastade katten i bordet för att knåda degen - filmade det också faktiskt - men det blev nu inte en så bra representant at kattkastandet, så försöker göra en bättre film någon annan gång. Efter autolysen delade jag degen i två, ena brödet fick jäsa i jäskorg i ungefär 12 timmar och sedan gräddas. Det är brödet som finns högst upp på detta inslag. Det andra brödet ville jag testa att jäsa mycket längre så det åkte in i kylskåpet och gräddades 32 timmar senare än det första brödet, dvs brödet fick jäsa i 2 dagar. Detta borde vara en bra sak, men inte för det här brödet. Det blev inte en succé alls och tyvärr fick det brödets resa fortsätta i komposten. Stakin...

12 h:s brödet

Inuti - inkråmet ganska fast

Som kan ses på bilderna så har brödet jäst nog, men jag antar att jag missbedömde lite hur mycket mina mjöl skulle suga åt sig av vätskan. Tumregeln är ju att fint mjöl suger åt sig mer vätska en ett grövre mjöl. I am not defeated! I have merely started. Gott bröd blev det trots att konsistensen inte var den bästa. Jag ska återgå till mina böcker...

Glad midsommar! Använd flytväst!

Seuraa blogiani Bloglovinin avulla

En glad och trött brödnovis anmäler sig

Ja, jag vet - inte den underbaraste bilden på mig - men den passar till rubriken. Den här bilden är tagen elva på kvällen så belysningen är inte den bästa heller. Som tur inkludera min blog inte inslag och bilder  på "dagens utstyrsel", hehe. Här har jag just kommit hem och i famnen har jag ett bröd från kursen jag var på. Men vilken kurs sen!

Vår lärare Sebastien Boudet

Kursen tog sammanlagt 9 timmar uppdelat på två dagar. Och under denna tid bakade vi "bara" ett bröd var. Varför? Jo för att vi har gått igenom alla delar av bakningen ganska ingående, dvs allt från surdeg - vad det är, hur den lever, surdeg vs jäst, till mjölet, salt, vatten, göra deg, vila (autolys), knådning, jäsning av deg (hur länge ska vs kan en deg jäsa), snittning, gräddning etc. Jag har bakat i snart fyra år och kunde efter denna kurs konstatera att det finns SÅ mycket som jag inte vet och kan ännu. Detta gör mig helt galet entusiastisk. Vad roligt - det finns en massa att ta reda på ännu! Samtidigt gör det mig lite störd och lite arg; bakning handlar i korthet nämligen om biologi och kemi. Brödets huvudingrediens är ju mjöl och hur sädeslaget växer och hur mjölet malas har en stor inverkan på hurudant bröd man får i slutändan. Bra mjöl = bra bröd liksom. Den här delen har vi gått igenom i biologin i skolan och jag minns små delar men inte allt. Men no worries, jag kan och SKALL framförallt ta reda på det. Så det här det som jag blir störd på, dvs att jag inte minns detta, men vår lärare i biologi, Bosse, var helt ljuvlig och han väckte definitivt ett intresse för allt som hade med biologi att göra. Det som jag blir lite arg på är kemidelen; vi hade enligt mig en usel lärare i kemi som aldrig väckte något som helst intresse i mig i alla fall för ämnet. Kemi är det enda ämnet i skolan som jag fick vitsordet 6 (skala: 4=underkänt 10=bäst) i skolan. Jag tror jag kanske fick det höjt till en 7:a i avgångsbetyget. Det är säkert fel att skylla bara på läraren, kanske han försökte men fick inget gehör (hmmm nej skulle jag svara på det själv...). Så här senare i livet när jag blivit mera intresserad av matlagning och bakning har jag insett hur mycket med bakning har med kemi att göra och hur borttappad jag är för jag tycker jag inte kan någonting. Någon kanske tänker i sitt huvud att visst kan du säkert någonting, men svaret är nej - kemi var ett ämne i skolan som intresserade mig noll och INGET har fastnat i mitt huvud. Frågan är VAR jag ska börja leta för att få information nu? Vet någon? Skulle helst inte plöja igenom alla verk om kemi utan på något sätt koncentrera mig på "matlagninskemi" (om man kan kalla det så...?).

Men tillbaka till kursen; kort och gott Sebastien delade med sig ett "basrecept" för alla bröd. Här är receptet:

1,5 kg mjöl
45 g oraffinerat havssalt
1 liter vatten
surdeg

Det här receptet ger 2-4 bröd beroende på storleken du bakar. Jag har många gånger undrat hur folk bär sig åt att hitta på sina egna recept. De testar sig fram förvisso, men jag har ändå undrat. Jag kanske är dum, men här först fattade hur man bär sig åt. Man får olika bröd av detta basrecept genom att variera mjölsorterna och mängden surdeg, längden på jästiden och genom att smaksätta brödet med olika kryddor, nötter etc.

Först lagade Sebastien en deg och vi följde på vad han gjorde. Han gjorde alltså degen för hand genom att laga en krater av mjölet, hälla med saltet på bordet, därmed vattnet och surdegen. Sedan börjar man blanda in mjölet i vattnet och surdegen genom att tunna försiktigt lager för lager mjölväggen. Det här tog inte länge, kanske högst ett par minuter för Sebastien att ha sin deg färdig och sätta den i plastlådan och vila.

Det intressantaste för mig i alla fall i det här var att få höra att degen behöver inte knådas. I bilderna ovan knådas degen inte alls, mjölet bara blandas in i degen och man formar sen en limpa som sätts i plastlådan och vila. I de flesta böcker och på de tidigare kurser jag gått på talas det om att det är knådningen som får degen att bilda gluten och att man gör glutentest efter knådning etc. Men icke sa nicke. Degen blandas och sen ska den vila 45-60 minuter. När den vilar så jäser den inte. Det här steget kallas för autolys. Det som sker under autolysen är att mjölet får tid på sig att suga upp vätska och glutennätet bildas därmed. Proteinerna i degen/mjölet ska hinna absorbera en optimal mängd vätska och förbereda sig för bearbetning. Det som knådningen i maskin gör är att det "tvingar" mjölet att absorbera vätskan snabbare. Många mjöl har tillsatt extra gluten för att göra det "ännu bättre" på att bilda gluten, men i och med att degen gör det helt själv om den bara får stå och vila så försvinner behovet för tillsatserna i mjölet.

Vi fick så klart göra våra egna degar också och i med att vi var 13 kursdeltagare (+ Sebastien) så blev det ju 14 olika degar för alla fick välja mjölblandningen själv.

Min degkrater

Så är det bara att börja... 

Det som är värt att poängtera om man blandar för hand är att det lönar sig att använda bara ena handen till blandandet så att du har andra handen ren.

Efter autolysen eller vilan ska degen knådas. Orsaken till detta är att tidigare så blandade man bara mjölet, vätska och saltet. Degen är så kallat ohomogen, dvs den är inte jämn. Alla ingredienser i degen har inte blandats jämnt över hela degen. Knådningen behövs inte för att bilda gluten utan för att finfördela glutenet. Det som vi fick lära oss på kursen var en teknik som Sebastien kallade för "kasta katten". Det var en ganska rolig grej, men svår att förklara. Jag tror att jag får testa att filma det någongång när jag gör det här hemma. Här kan du se en video på när Sebastien gör en croissant deg och knådar degen genom att kasta katten. Kattkastandet börjar vi ca 1.00. Degen kan vara rätt lös ännu när man börjar knåda men när den börjar bli fin och slät och börjar släppa från bordet själv börjar den vara klar. Efter det här satt vi alla våra degar i plastlådor  och i kallt och lämnade dem att jäsa övernatten.

Nästa dag gick det mesta av vår tid till att prata om jäsning och hur man vet om brödet är färdigjäst eller vad som kan/skall göras degen är överjäst eller underjäst.

Exempel på överjäst deg, glutennätet går sönder

Det här brödet ska snabbt skjutsas i ugnen.

Exempel på fint glutennär som skulle tåla ännu mera jäsning också

Det som jag själv blev förvånad över var att hur länge man faktiskt kan jäsa degar. Det beror ju delvis på att hur mycket surdeg finns i degen, men om brödet jäser först i rumstemperatur så att jäsningen kommer igång och sedan ställs i kallt så stabiliserar degen sig när jäsningen är klar och i denna stabila form klarar brödet av en ganska lång jäsning. Det finns bröd som kan jäsas i flera dagar. Degen där ovan som jäste ovan var längre i rumstemperatur innan den ställdes i kallt, dvs jäsningen kom längre i rumstemperatur och den hann inte stabilisera sig i det kalla innan den hade sedan jäst över.

Jag vet det här låter säkert komplicerat och det är just det här som jag inte heller kan riktigt. På kursen märkte jag klart att jag (och de andra på kursen) hade mycket att lära oss om surdeg (dvs vad händer i surdegen, vad påverkar surdeg, surdeg vs jäst) och bakning i allmänhet också. Vi talade ganska mycket om industriell jäst också och om det att många (även jag) har tillsatt jäst i en deg med surdeg och vad händer i degen då? Vi fick en massa information under kursen om surdeg, men jag känner att för att förstå det fullt måste jag lära mig mera om vad som exakt händer i surdegen. Det andra om jag märkte bestämt att jag vet för lite om är mjölet, dvs en av de viktigaste basgrejerna i degen, och jag har bestämt mig att det här blir min första grej som jag tar mera reda på. Sebastien talade mycket om mjöl i Sverige; hur det framställs och vad är bra och vad är dåligt. Jag vill ta reda på hur det är i Finland. Jag tänker kalla det för mitt mjöläventyr och har gjort en egen label för det här äventyret till höger. Vi får se vart det äventyret tar mig. Det andra som jag tänkt att jag ska göra nu efter kursen är att mest baka enligt grundreceptet vi fick och testa mig fram med olika mjölsorter, olika smaksättningar, olika jästider, olika mängd surdeg etc. Vi får se vart det tar mig. Hoppas du som orkat läsa så här långt är ännu villig att hänga med på äventyret. Jag tycker i alla fall själv att det är nu det först börjar.

Seuraa blogiani Bloglovinin avulla

Spännande veckoslut på kommande...

Ett snabbt bloginlägg ikväll. Skall ännu hinna packa, gå på agilitytimme med hundskrället och föra henne till min syster. Imorgon åker jag iväg till urfina Stockholm för ett långt veckoslut. Ska besöka kompisen Marie, hänga på stan, kanske kolla in Stockholm maraton eller vad nu vi hittar på och sen på söndag och måndag ska jag delta på Sebastien Boudets bakkurs. Tidigare idag var det lite spännande ännu för jag hade varken adress eller tiden när kursen började. Jag mailade Sebastien igår, skrev idag på hans FB wall - allt detta utan resultat tills jag kom på att maila firman i vars utrymmen kursen hölls. Hade luskat ut adressen till företaget, men var inte säker på att kursen hölls just där. Nåja Christer på Panea ringde upp Sebastien, som var i Frankrike utan internetkontakt, och mailade tillbaka sen till mig med både adress och tid. Puuust. Jag hoppas Sebastien kommer tillbaka från Frankrike med mängder av inspiration och idéer som han delar med oss. Om någon eller många är nu helt ute och cyklar vem denna Sebastien är så här är en link till hans blog Brödpassion.

Dennas veckas brödrecept kommer från boken "Smaker från Saltå kvarn" av Åsa Swanberg. Receptet är på ett finskt maltbröd, så måste ju testa det. Vet nu inte om det är så finskt (?), är detta finskt på något sätt. Brödet är lite som malax limpa, alltså super gott och faktiskt lätt att laga, men funderade om detta verkligen klassifieras som finskt bröd. Nåja, skit i det. Om det är lätt och gott dessutom så visst kan vi ta äran för det brödet. Läste en rolig artikel idag i tidningen Helsingin Sanomat, där en man sade att finländare är sådana pessimister att när Finland valdes till världens bästa land att bo i så tog finländarna kontakt med dem som gjort undersökningen och sade att de tolkat resultaten fel. Only in Finland! :)

Finskt maltbröd

2 stora bröd (4 mindre)

1 liter surmjölk

50 g jäst

1,5 msk salt

2 dl sirap

3 dl mald rågmalt

3 dl grovt rågmjöl

3 dl vetekli

10 dl siktat speltmjöl

Värm surmjöken till 37 grader i en kastrull. Sätt en stektermometer i kastrullen direkt och om du har en termometer som alarmerar sätt det på. Surmjöken värms verkligen snabbt till denna temperatur. Smula jästen i bunken och häll den uppvärmda surmjölken därpå. Rör om så att jästen löses upp. Sätt med saltet och sirapen. Häll i rågmalten, mjölet och kliet och blanda allt till en rätt kladdig deg. Jag körde min deg i degblandaren men det kan hända att det inte ens behövs. 

Smörj två stora brödformar med en neutral olja och mjöla dem med fint rågmjöl. Jag använde denna gång brödformar i spån som jag fått av min kompis Johanna. Tror hon köper ett visst bröd hem rätt ofta och med den får man en trevlig spånkorg med brödet. Spånkorgarna smörjs inte utan man lägger bakplåtspapper i dem. Fördela degen i brödformarna. Låt bröden jäsa i alla fall en timme, mina jäste i nästan 2.

Efter 2h jäsning såg brödet ut så här

Värm ugnen till 250 grader. När den är färdig ställ in formarna längst ner i ugnen och sänk ugnsgraderna direkt till 175 grader. Grädda bröden i ca 1 timme och 15 minuter. Kontrollera att brödens innertermperatur uppnått 98 grader.

Ett stycke färdigt bröd

Nam, gott med FINSKT bröd :)

Det här brödet blir super bra med olika förrätter med fisk denna sommar. Det är saftigt och smakrikt. Det går också utmärkt att frysa in. Jag skar brödet färdigt i skivor och satt den i frysen, sen tar man en skiva per gång och tinar upp den i brödrosten. Skall du ha brödet till någon tillställning kan du frysa in den som en hel limpa i en plastpåse och sen låta den tina upp i påsen i rumstemperatur. På det sättet behåller den fukten väl. 

Önska mig lycka till med brödkursen, kanske? Är jätte spänd på hurudant det blir....

Seuraa blogiani Bloglovinin avulla

Jag är Pavlov's hund

I förrgår när jag gick i trappan i hemhuset hade någon av mina grannar bakat kaka. Jag kände det bestämt och trots att jag inte vet vad det var för kaka associerade min hjärna det direkt till tigerkaka och likt Pavlov´s hund fick jag ett brinnande behov att baka tigerkaka. Nåja två dagar senare och man skulle ju kanske ha trott att en vuxen människa skulle kunna avstyra sina tankar från dessa tigerkakeidéer, men så är inte fallet. Ikväll blev det tigerkaka. 

Det här receptet är urgammalt, vet inte ens varifrån det kommer men antagligen av min mamma som gett receptet till min syster och jag har sedan i något skede skrivit av receptet i min alldeles egna receptsamling. Tigerkaka var en stor hit i vår familj alltid. Vi är alltså då fyra barn, av vilka jag är den yngsta. Jag har två äldre bröder och en äldre syster. Hemma hos oss fick man alltid baka och det fanns alltid ingredienser till ganska många olika sorters bak. Vi hade kompisar som kom till oss och undrade om vi inte kunde baka? På det sättet gick det ju bra för med en rätt stor familj fanns det också åtgång för stuffet. Inte en eller två gånger kom man hem och hade kanske drömt om en bit nånting gott från dagen innan bara för att hitta att någon annan visst hunnit före och allt var slut. Katastrof!

Som jag nämnde tidigare var tigerkakan en stor hit och vi har nog alla bakat den nångång. Det komiska är att vi alla hade en egen preferens hur den skulle gräddas. Jag vill att min är fast och på snäppet till att vara torr utan att på riktigt vara torr. Fast ska den vara. Min äldsta brorsa lämnade alltid kakan helt rå enligt min smak, men mjuk enligt hans egen. Min mamma sen igen tycker om kakor som är seriöst torra så hennes var en slags skorpa. Hennes favoritkaka är sandkaka som jag tycker är som att bokstavligen hälla sand i stupen - så torr är den. 

Men före kakan gräddades fanns ju den färdiga degen. Deg är något vi också lyckats strida om rätt många gånger. Vem som får skrapa skålen och vem som får skrapa/slicka degkroken har nog varit hetsiga diskussioner i tiderna. Tigerkakans deg är SÅ god, särskilt den vita, dvs innan man blandar i kakaopulvret. Jag har inte bakat tigerkaka på tusen år nu men nu också var det saligt att lite få smaka på degen.... men bara lite. På riktigt.

Tigerkaka

2 kakor

300 g rumstemperetat smör eller margarin kan också användas

4,5 dl socker

6 ägg

6 dl vetemjöl

2 tsk bakpulver

2 tsk vaniljsocker

2 dl mjölk eller grädde

5 msk kakaopulver

Smörj bakformarna med smör eller en neutral olja och dra skorpmjöl på kanterna. Ställ dem i kallt och stelna. Vispa ägg och socker poröst. Det går bäst om smöret inte är stenhårt, det ska bli en ljus porös massa.

Socker och smörröra

Tillsätt äggen en i tagen under sakta omrörning, blanda bakpulvret och vaniljsockret med vetemjölet och häll det försiktigt i bunken. Blanda om. Tillsätt mjölken. 

Den vita degen (=den bästa)

Sätt ugnen på 225 grader. Ta ut formarna från kylskåpet och häll ut ca hälften av den vita degen i formarna. Tillsätt kakaopulvret till degen och blanda om med en sked till en jämn deg. Fördela degen mellan de två formarna. 

Mina formar är rätt små, därför finns det flera av dem.

Sedan kommer det trickiga. Hela idén med tigerkakan är ju att de två degarna blandas till en fin harmonisk blandning. Fniss vad sockersött. Min poäng är att jag är inte säker att jag besitter den rätta tekniken hur få denna degharmoni att uppstå, jag brukar försiktigt vända om degen i formarna för att putta lite mörk deg neråt i formen och få den ljusa upp. Om någon känner till den "rätta" tekniken, please do tell.

Ställ formarna i ugnen och grädda kakorna i ca 45 minuter. Följ med hur färgen på kakan utvecklas. Bästa sättet att testa om kakan är att sticka in en tandpetare. Fastnar degen på tandpetaren är den inte färdig. Om kakorna däremot tar färg snabbt men inte är färdiga inuti kan du sänka ugnsgraderna till 200 och kanske sätta ännu till ett ark bakplåtspapper över formarna. 

Jag tycker den här kakan var absolut välförtjänat idag. Har suttit två timmar på en bolagsstämma och bl.a. fått höra på någon galenpannas klagomål över en annan grannes användning av förråd... Fniss.

Nå ja, vem som helst kan se att mina tigerkakor inte blev så värst fina denna gång. Men det kvittar, Pavlov's hund är inte kräsen.

Seuraa blogiani Bloglovinin avulla

Hamburgerbröd med pulled pork och coleslaw till valborg

Oj oj oj så det gått tid sedan mitt senaste inlägg. Sometimes life gets in the way oand a girl has other things to do. När det gått nån vecka extra stressade jag lite att jag borde skriva något, men efter det tänkte jag att det kommer nog en tid när man hinner blogga igen. Jag har faktiskt bakat nog och till och med skrivit nästan färdigt ett par inlägg men inte fått bilderna dit så därför blev de inte av. Men de kommer. Hittade denna roliga bild på nätet en gång när jag surfade och letade efter nåt. Tycker den är ganska rolig :)

Well, that is what I am trying to do... Det kommer bara mer och mer av de där "keep calm.." grejerna, och vissa kanske man blivit lite trött på redan men när man minns till vad det här använts till en början så är den nog intressant ännu idag. För det intressanta är ju att den ursprungliga "Keep calm and carry on" faktiskt användes under andra världskriget av brittiska staten som ville att folk skulle hålla sig lugna trots att London bombades. Jag undrar om en planch skulle ha samma effekt i dagens läge...

Dagens inlägg är något jag (vi) lagade till Valborg. Det är ju en vecka eller två sedan dess men den här maten är ju inte på något sätt säsongsmat till Valborg så jag bryr mig inte fast jag visar wappbilder långt inne i maj. Receptet på bröden kommer från Jan Hedhs bok "Bröd och kaffebröd". Jag bakade dessa på Första mag morgonen på ca 2 timmar. Receptet är inte svårt, men där är några moment som gör att tiden går...

Hamburgerbröd
ca 20 st

900 g vetemjöl
50 g strösocker
15 g honung
500 g mjölk
40 g jäst
125 g rumstempererat smör
20 g havssalt

Till pensling:
1 ägg
1 äggula
en gnutta salt

Garnering:
sesamfrön

Fördeg

Väg upp 750 g av mjölet tillsammans med sockret och honungen. Lös upp jästen i mjölken med en visp och häll på mjölet. Knåda degen i 10 minuter. Låt degen jäsa i rumstemperatur i ca 30 minuter i en inoljad plastlåda med lock. Degen ska ha ungefär fördubblats i volym.

Bortgörning

Häll degen tillbaka i bunken, sätt till resten av mjölet och knåda i 5 minuter. Tillsätt därefter smöret och öka hastigheten på degblandaren. Sätt till saltet och arbeta degen till en mycket seg och elastisk deg. Detta tar ca 10 minuter av knådning.

Häll upp degen på bakbordet och väg upp bitar som väger ca 80 gram. Det är bra att väga bitarna för då blir bullarna lika stora och gräddas jämnare. Rulla bullarna och låt den spänna av på bordet i ca 10 minuter. 

Lyft upp bullarna på bakplåtspapper, mjöla lätt ovanpå bullarna, ställ ett till ark bakplåtspapper över bullarna och platta till bullarna med en annan plåt eller en bricka etc. På det här sättet får de sin "hamburgerbröds" form. Vispa ihop äggen till penslingen i en liten skål. Pensla bröden med äggstrykningen. Låt bullarna vila i 30 minter och upprepa penslingen då. Strö samtidigt direkt på bröden sesamfrön.

Här hela händelseförloppet

Sätt ugnen på 250 grader. När bröden jäst tillräckligt och känns lätta och luftiga, grädda bröden i ugnen i ca 12 minuter, tills de är gyllenbruna. Ställ dem på galler för att svalna. Om du inte använder bröden direkt sätt dem genast i frysen när de svalnat. Mina bröd skjutsades direkt till första maj brunch där de fick sällskap av pulled pork och coleslaw. Vårt kompisgäng firade första maj med picknickbrunch ute i det gröna, eller ja ute i det blivande gröna :) 

Mina kompisar Anki och Challe var mina partners in crime med helheten. Anki gjorde den delikata pulled porken, och receptet på det finns här. Receptet är tyvärr på finska... Jag kan hjälpa med översättning om det behövs... Challe ansvarade för coleslawn som också var mycker GOD! Jag tror vi lyckades ganska bra på basen av åtgången och kommentarerna. Kanske något vi kunde servera på en restaurangdag någon gång i framtiden... ? Jag skulle vilja delta någongång i restaurangdagen men det har bara inte blivit av. Efter sommaren kanske? 

Le trois gourmandes kvällen innan... Det är bilden som är suddig, inte vi :)

Bloggerskan dagen efter - inte suddig alls.

Ha en bra vecka! Vi hörs igen snart!

Seuraa blogiani Bloglovinin avulla